How to lighten up a Wednesday
Jag anlände till busshållplatsen efter jobbet. Inte en av de fem cyklarna i stället hade sadeln kvar. Jag har valt att stundtals censurera det jag publicerar. I detta nu känns det beslutet både moget och väl grundat. Suck.
---
Sinnesstämning: Franz Ferdinand, "Outsiders"
---
Sinnesstämning: Franz Ferdinand, "Outsiders"
Om ni såg mig nu...
..Håhå, vad ni skulle le. Lägga huvudet på sne, kanske skratta till en aning.
Där diskar jag, i pyjamasbyxor och den nya klänningen med musiken på högsta volym och ibland klämmer jag i, så där ända från tårna.
Efter det ringer jag min vän som jag lyckats missa hundraelva samtal från, hon frågar vad som var bäst på min födelsedag. En lång utläggning följer, där jag förklarar att jag inte kan säga vad som var bäst, men att jag gärna delar upp det i olika kategorier..? Det blir tyst i luren, jag ser framför mig hur hon lagt ifrån sig luren medan hon förbereder sin lediga-dag-frukost, jag pratar på, intalar mig själv att hon faktiskt lyssnar. Fast det är farligt tyst.
Slutligen kommer jag till vad som var roligast på min födelsedag. "Det får nog bli när jag fick ett så himla sött sms från min kusin", säger jag och min vän frågar vad jag skrev tillbaka. "Jag skrev inte tillbaka", svarar jag. "Jag ringde upp och bad honom hålla för öronen, nu när kalmar skulle köra över djurgården".
När jag kikar till i spegeln på väg till badrummet tycker jag mig kunna skymta en början till två slags djävulshorn i pannan.
---
Sinnesstämning: Clap Your Hands Say Yeah - "In This Home On Ice"
Där diskar jag, i pyjamasbyxor och den nya klänningen med musiken på högsta volym och ibland klämmer jag i, så där ända från tårna.
Efter det ringer jag min vän som jag lyckats missa hundraelva samtal från, hon frågar vad som var bäst på min födelsedag. En lång utläggning följer, där jag förklarar att jag inte kan säga vad som var bäst, men att jag gärna delar upp det i olika kategorier..? Det blir tyst i luren, jag ser framför mig hur hon lagt ifrån sig luren medan hon förbereder sin lediga-dag-frukost, jag pratar på, intalar mig själv att hon faktiskt lyssnar. Fast det är farligt tyst.
Slutligen kommer jag till vad som var roligast på min födelsedag. "Det får nog bli när jag fick ett så himla sött sms från min kusin", säger jag och min vän frågar vad jag skrev tillbaka. "Jag skrev inte tillbaka", svarar jag. "Jag ringde upp och bad honom hålla för öronen, nu när kalmar skulle köra över djurgården".
När jag kikar till i spegeln på väg till badrummet tycker jag mig kunna skymta en början till två slags djävulshorn i pannan.
Förlåt, kära kusin. Jag är givetvis mycket glad för ditt sms. Pusspuss.
---
Sinnesstämning: Clap Your Hands Say Yeah - "In This Home On Ice"
New in, Old out
Sent i går kväll fick jag en blandskiva.. "Den första på många, många år", deklarerade min vän och jag tackade som (nästan) alltid när jag får nu musik med att väsa: "Tyyyst!" och "Lyssna!"
Så småningom förstod jag bättre och tog mitt pick och pack och begav mig hemåt, till min lugna vrå. Det är höstdeppiga dagar, sommarvind i håret och strosande i sanden, samlat på samma skiva. Nu sitter jag här och önskade att jag kunde få vara ledig och låta skivan gå på repeat - så bra är den!
---
Sinnesstämning: Belle And Sebastian, "Lazy Line Painter Jane"
Så småningom förstod jag bättre och tog mitt pick och pack och begav mig hemåt, till min lugna vrå. Det är höstdeppiga dagar, sommarvind i håret och strosande i sanden, samlat på samma skiva. Nu sitter jag här och önskade att jag kunde få vara ledig och låta skivan gå på repeat - så bra är den!
---
Sinnesstämning: Belle And Sebastian, "Lazy Line Painter Jane"
Det är en kall dag.
På bussen, det är en kall dag. Mp3-spelaren spelar skivan jag funderar till, samt ett par andra spår.
Det är underbart med musik som når sinnet och hjärtat, som aldrig kan spelas sönder, aldrig tröttas ut. Jag har verkligen försökt frälsa min mamma med Antony och co.s musik, men utan framgång. Själv köpte jag allt. Och lite till.
Utanför passerar de med ordentliga halsdukar och höstjackor. Personligen kan jag inte förstå. Att det går så fort..
Höjer volymen, lyssnar på orden. Jag vet vilken låt som följer efter, men det gör ingenting. Orden passar fortfarande.
---
Sinnesstämning: David Bowie, "Wild Is The Wind"
Det är underbart med musik som når sinnet och hjärtat, som aldrig kan spelas sönder, aldrig tröttas ut. Jag har verkligen försökt frälsa min mamma med Antony och co.s musik, men utan framgång. Själv köpte jag allt. Och lite till.
Utanför passerar de med ordentliga halsdukar och höstjackor. Personligen kan jag inte förstå. Att det går så fort..
Höjer volymen, lyssnar på orden. Jag vet vilken låt som följer efter, men det gör ingenting. Orden passar fortfarande.
---
Sinnesstämning: David Bowie, "Wild Is The Wind"
Vad gör hon för fel!?!?!
Det är ju inte utan att man undrar. Min syster har inte varit på många konserter i sommar men på minst två har hon lyckats reta upp ett par.
På första bilden kan ni skåda en vuxen (!!!) människa peka finger åt en fjortonåring (!!!!) vars kompis enligt uppgift trängt sig en aning.
Den andra bilden visar en märkbart upprörd tonåring som riktar något slags pistolliknande fingeruttryck, då fjortonåringen prompt vägrar flytta på sig.
Fjortonåringen hävdar med bestämdhet att inget fel har begåtts. Naturligtvis.
Eller som jag skulle sagt, om jag var fjorton. Orka. Orka bryyyy sig.
---
Sinnesstämning: Regina Spektor, "Aprés moi"
På första bilden kan ni skåda en vuxen (!!!) människa peka finger åt en fjortonåring (!!!!) vars kompis enligt uppgift trängt sig en aning.
Den andra bilden visar en märkbart upprörd tonåring som riktar något slags pistolliknande fingeruttryck, då fjortonåringen prompt vägrar flytta på sig.
Fjortonåringen hävdar med bestämdhet att inget fel har begåtts. Naturligtvis.
Eller som jag skulle sagt, om jag var fjorton. Orka. Orka bryyyy sig.
---
Sinnesstämning: Regina Spektor, "Aprés moi"
Hipp Hipp Hurra
...på min födelsedag. Jovisst, här grattar man sig själv - inget konstigt med det, inte.
Födelsedagsfirandet sker naturligtvis på bästa sätt, nämligen genom att lyssna på musik, äta gröt och jobba heldag. Kalas, kalas.
Kunde inte bestämma om det var höst eller sensommar i luften igår kväll, men vi beslöt oss ändå för att tända små värmeljus, strategiskt utplacerade för största möjliga mysfaktor, ljusen i kakelugnen, fluffa till kuddarna och ta sin tid att gå igenom skivsamlingen. Låta P få en del av alla guldkorn. Presenterade melankoliska Antony and the Johnsons, lyckliga The Goo Goo Dolls, eftertänksamma Jakob och många fler. Jag tror faktiskt att minst ett par stycken blev uppskattade.
Nu jobb, jobb, jobb.
---
Sinnesstämning: Eldkvarn, "Som om du var här"
Födelsedagsfirandet sker naturligtvis på bästa sätt, nämligen genom att lyssna på musik, äta gröt och jobba heldag. Kalas, kalas.
Kunde inte bestämma om det var höst eller sensommar i luften igår kväll, men vi beslöt oss ändå för att tända små värmeljus, strategiskt utplacerade för största möjliga mysfaktor, ljusen i kakelugnen, fluffa till kuddarna och ta sin tid att gå igenom skivsamlingen. Låta P få en del av alla guldkorn. Presenterade melankoliska Antony and the Johnsons, lyckliga The Goo Goo Dolls, eftertänksamma Jakob och många fler. Jag tror faktiskt att minst ett par stycken blev uppskattade.
Nu jobb, jobb, jobb.
---
Sinnesstämning: Eldkvarn, "Som om du var här"
Glada Tess
Ni kanske trodde att det här skulle bli en sån där jobbig dag, när man helst av allt vill lägga sig under täcket och somna om? Ja eftersom jag tidigt i morse kom på att jag låst in nyckeln, därefter ringde och telefontrakasserade L, åkte halvvägs till Nybro, vände och hämtade en reservnyckel, hade datorstrul och en stor röra överallt, menar jag.
Men då trodde ni fel. Jag fick nämligen ett mms på den vackra, glada lilla Tess. Och plötsligt existerade inte ösregnet, skoskaven hade ingen betydelse och vägen hem kändes inte allt för lång.
---
Sinnesstämning: Le Sport, "Tell No One About Tonight"
Men då trodde ni fel. Jag fick nämligen ett mms på den vackra, glada lilla Tess. Och plötsligt existerade inte ösregnet, skoskaven hade ingen betydelse och vägen hem kändes inte allt för lång.
---
Sinnesstämning: Le Sport, "Tell No One About Tonight"
Day off
Det var nästan så man glömt bort hur det kändes att ha en dag ledig. Sådär mitt i veckan. Lite sovmorgon, fika på stan, strosa runt, göra det (nästan) dagliga besöket i skoaffären. Hem en vända, läsa några bloggar, äta lite, fika lite mer, handla lite.
Allt detta måste göras samtigt som alla måsten undanträngs och skjuts på framtiden.
---
Sinnesstämning: Emil Jensen, "Jorden runt i motvind"
Allt detta måste göras samtigt som alla måsten undanträngs och skjuts på framtiden.
---
Sinnesstämning: Emil Jensen, "Jorden runt i motvind"
Touché!
På planet mellan Köpenhamn och London har den danska kabinpersonalen, passagerarna i ett järngrepp. De skämtar, skrattar, nästan lutar sig ut och puffar lite, serverar mer en gärna dansk öl. Och sen sarkasmen.
Fem personer har checkat in, med bagage och allt men är otroligt sena och kaptenen låter passagerarna ta del av denna information. Till slut, kommer de då instapplande, högljudda och skrattande. Det är bara ett fel - de är bara fyra.
"Vet ni vart ni ska sitta?", suckar flygvärdinnan.
"Oh, yeeees", svarar Londonkvinnan. "Min man har med sig biljetterna, han kommer snart."
"This year?", frågar flygvärdinnan putslustigt, men detta uppfattas inte av Londonkvinnan, men väl av resten av passagerarna, som sitter inom hörhåll. Och utbrister i ett unisont gapskratt.
Sarkasm, mina vänner.
---
Sinnesstämning: Arcade Fire, "Windowsill"
Fem personer har checkat in, med bagage och allt men är otroligt sena och kaptenen låter passagerarna ta del av denna information. Till slut, kommer de då instapplande, högljudda och skrattande. Det är bara ett fel - de är bara fyra.
"Vet ni vart ni ska sitta?", suckar flygvärdinnan.
"Oh, yeeees", svarar Londonkvinnan. "Min man har med sig biljetterna, han kommer snart."
"This year?", frågar flygvärdinnan putslustigt, men detta uppfattas inte av Londonkvinnan, men väl av resten av passagerarna, som sitter inom hörhåll. Och utbrister i ett unisont gapskratt.
Sarkasm, mina vänner.
---
Sinnesstämning: Arcade Fire, "Windowsill"
I don't love you
Och som jag har väntat. Likt små barn på julafton, rev jag snabbt av emballaget och öppnade försiktigt skivfodralet. Moneybrothers nya skiva har anlänt och jag är - enligt uppgift - en av tjugofem töntar i kalmar som även äger deras bonuscd (först till kvarn...). Givetvis är jag mycket stolt.
Efter en första lyssning är det denna text som når djupast. Läs, njut och köp skivan!!
No, no, damn, don't love you
Fell just once, i'm not falling anymore
No, damn, i don't love you
I fell just once, it's true, but not no more
But a night like this, it's hard to sleep
While the sky rests up above
There's nothing left to do
You ought to be here too
No, no, damn, don't love you
Fell just once, i'm not falling anymore
A shame to sleep a night like this
When the stars are shining through
Oh so clear, I see
You ought to be here with me
Long, long time
Long, long time
The stars - they will shine
Lover of mine
No, no damn don't love you
You ought to be here too
There's nothing left to do
---
Sinnesstämning: Moneybrother, "No damn, i don't love you"
Efter en första lyssning är det denna text som når djupast. Läs, njut och köp skivan!!
No, no, damn, don't love you
Fell just once, i'm not falling anymore
No, damn, i don't love you
I fell just once, it's true, but not no more
But a night like this, it's hard to sleep
While the sky rests up above
There's nothing left to do
You ought to be here too
No, no, damn, don't love you
Fell just once, i'm not falling anymore
A shame to sleep a night like this
When the stars are shining through
Oh so clear, I see
You ought to be here with me
Long, long time
Long, long time
The stars - they will shine
Lover of mine
No, no damn don't love you
You ought to be here too
There's nothing left to do
---
Sinnesstämning: Moneybrother, "No damn, i don't love you"
Hur vännen ger sitt fulla stöd
Vi står i lägenheten där det är varmt, klibbigt och grått - precis som utomhus, alltså. Det går för lång tid mellan gångerna vi ses, säger vi och suckar. Om man ändå bara hann mer...
Det är uppdateringar som gäller för hela slanten, speciellt nu till hösten. Vem som flyttar vart och vem som ska läsa vad...
Mina fina jeans har aningens konstig passform och för ett ögonblick far det ur mig:
- Alltså, de här byxorna åker ner hela tiden. Hur obekvämt som helst. Och ganska fult.
Jag drar upp byxorna, en liten aning. I ärlighetens namn kanske en aning för mycket, men jag vet ju trots allt att de kommer åka ner igen.
K: - Nämen, gud så bra. Päronröv från ena sidan och kameltå från andra hållet. Jääättefint.
Sen bär jag hastigt ut de fyllda matkassarna i köket och tre sekunder innan jag varsamt skulle sätta ner dem på golvet, går handtagen sönder och allt åkte ut på golvet. I päronröv och allt. Snabbt konstaterar vi att allt är som vanligt.
---
Sinnesstämning: Asha Ali, "Are You Here Soon"
Det är uppdateringar som gäller för hela slanten, speciellt nu till hösten. Vem som flyttar vart och vem som ska läsa vad...
Mina fina jeans har aningens konstig passform och för ett ögonblick far det ur mig:
- Alltså, de här byxorna åker ner hela tiden. Hur obekvämt som helst. Och ganska fult.
Jag drar upp byxorna, en liten aning. I ärlighetens namn kanske en aning för mycket, men jag vet ju trots allt att de kommer åka ner igen.
K: - Nämen, gud så bra. Päronröv från ena sidan och kameltå från andra hållet. Jääättefint.
Sen bär jag hastigt ut de fyllda matkassarna i köket och tre sekunder innan jag varsamt skulle sätta ner dem på golvet, går handtagen sönder och allt åkte ut på golvet. I päronröv och allt. Snabbt konstaterar vi att allt är som vanligt.
---
Sinnesstämning: Asha Ali, "Are You Here Soon"
Ikea
Bara snabbt in på Ikea, var tanken. Ja, för jag skulle bara ha ett par ljus och cd-förvaring. Det går kvickt.
Att jag aldrig lär mig.
En blå kasse fylld med nya glas, ett par kuddar, cd-förvaring, en filt, några ljus, en tavla och lite presentpapper blev till sist resultatet. Ett snabbt besök på Ikea finns inte!
---
Sinnesstämning: Sahara hotnights, "Kiss And Tell"
Att jag aldrig lär mig.
En blå kasse fylld med nya glas, ett par kuddar, cd-förvaring, en filt, några ljus, en tavla och lite presentpapper blev till sist resultatet. Ett snabbt besök på Ikea finns inte!
---
Sinnesstämning: Sahara hotnights, "Kiss And Tell"
Precis så här!
Det är precis dagar som denna jag menar, när jag refererar till vackra höstdagar. Med promenadskorna som åkte på, sjalen runt halsen och med en latte i handen, strövade jag långsamt längs vattnet. Tidigt innan stadens människor vaknat till liv, finns tid att gå omkring och bara vara. Fundera lite, sätta sig ner, promenera sakta, sakta. Huttra till i skuggan, värma sig i solen.
Precis så, menar jag. Så, ska hösten vara.
---
Sinnesstämning: Joe Henry, "Mean Flower"
Precis så, menar jag. Så, ska hösten vara.
---
Sinnesstämning: Joe Henry, "Mean Flower"
midnattspoesi
När jag kom hem, mitt i natten, satte jag mig ner och skrev.
Jag skrev och skrev och skrev. En del blev faktiskt riktigt bra. Om jag bara tar lite mod till mig, kanske jag rent av publicerar det. Kanske.
---
Sinnesstämning: Mark Kozelek, "Walk All Over You"
Jag skrev och skrev och skrev. En del blev faktiskt riktigt bra. Om jag bara tar lite mod till mig, kanske jag rent av publicerar det. Kanske.
---
Sinnesstämning: Mark Kozelek, "Walk All Over You"
Torsdagskvällens motion
Torsdagskvällen spenderades hos S och L, där jag plötsligt insåg att min absoluta favoritmotion går ut på att måla, leka och gulla med deras vackra barn.
Som vanligt serverades otroligt god mat och en efterrätt så sagolikt god, att till och med jag saknar ord. Ju mer jag tänker på det - kanske var det meningen? "Om hon snackar en massa - servera lite frukt och choklad. Då blir hon tyst, hon." Nej, så funkar det inte alls. Så fort jag inte vet vad jag ska säga, frågar jag bara efter apfelsaften. Det börjar bli lite uttjatat för de flesta nu, men inte i närheten för mig.
Det var sent, mörkt och lite kyligt när jag cyklade hem, men tröttheten var inte ens i närheten av att rucka på mitt lyckorus.
---
Sinnesstämning: Sarah McLachlan & Bryan Adams, "Don't Let Go"
Som vanligt serverades otroligt god mat och en efterrätt så sagolikt god, att till och med jag saknar ord. Ju mer jag tänker på det - kanske var det meningen? "Om hon snackar en massa - servera lite frukt och choklad. Då blir hon tyst, hon." Nej, så funkar det inte alls. Så fort jag inte vet vad jag ska säga, frågar jag bara efter apfelsaften. Det börjar bli lite uttjatat för de flesta nu, men inte i närheten för mig.
Det var sent, mörkt och lite kyligt när jag cyklade hem, men tröttheten var inte ens i närheten av att rucka på mitt lyckorus.
---
Sinnesstämning: Sarah McLachlan & Bryan Adams, "Don't Let Go"
msn-chock
Överlycklig upptäcker jag att min franska vän är online på msn. Fjantigt måhända, men hon befinner sig för närvarande på en annan kontinent och då är det dyrt med för många vanliga telefonsamtal.
Hur som helst. Jag börjar svamla lite. Tusen frågor, men tycker nog att jag får få svar. Lite korta kanske? Till sist ger sig personen på andra sidan till känna. Det var inte min vän. Bakom visningsbilden döljde sig någon liten fransman!! Jag tror inte ens han känner min vän!! Eller vad vet jag förresten? Kanske var det ingen fransman? Kanske var det en beduin, som nyss kopplat upp sig mot världen och av misstag loggat in på just min väns msn? Aningen långsökt kanske? Well, jag är också en aning chockad.
---
Sinnesstämning: Jeff Buckley, "The Twelfth Of Nothing"
Note to self: Det regnar..!
Det är höst i luften, när jag sakta cyklar hemåt. När hände det, egentligen - sommaren har väl inte ens anlänt?
Jaja... Gatan är mörk, men det gulaktiga skenet från gatlyktorna lyser upp min cykelväg och hundägarna jag möter. Jag blir tvungen att knäppa jackan, luften är hög och sval...
Det är samma sak varje år. Jag känner igen dofterna, uppfattar varenda liten färgskiftning på löven, ser hur människor och djur drar sig tillbaka och hur höstjackorna åker fram. Jag romantiserar och ser ljuvliga promenader framför mig, kantade av röda löv och vyer som hämtade ur de vackraste av vykort. Man glömmer ju så lätt. Att de dagarna är få räknade... Att de flesta dagar faktiskt är gråa, råkalla dagar, då svordomar slinker mellan läpparna när jag konstaterar att jag återigen glömt paraplyet på bussen och att mina fina skinnstövlar snart kommer vara ett minne blott.
Fast, äh. Sånt biter inte på mig just nu. Nej, jag längtar till hösten.
---
Sinnesstämning: Green Day, "Wake Me Up When September Ends"
Jaja... Gatan är mörk, men det gulaktiga skenet från gatlyktorna lyser upp min cykelväg och hundägarna jag möter. Jag blir tvungen att knäppa jackan, luften är hög och sval...
Det är samma sak varje år. Jag känner igen dofterna, uppfattar varenda liten färgskiftning på löven, ser hur människor och djur drar sig tillbaka och hur höstjackorna åker fram. Jag romantiserar och ser ljuvliga promenader framför mig, kantade av röda löv och vyer som hämtade ur de vackraste av vykort. Man glömmer ju så lätt. Att de dagarna är få räknade... Att de flesta dagar faktiskt är gråa, råkalla dagar, då svordomar slinker mellan läpparna när jag konstaterar att jag återigen glömt paraplyet på bussen och att mina fina skinnstövlar snart kommer vara ett minne blott.
Fast, äh. Sånt biter inte på mig just nu. Nej, jag längtar till hösten.
---
Sinnesstämning: Green Day, "Wake Me Up When September Ends"
Den läskiga mannen
Min syster och jag var bara drygt en tvärhand långa, när vi började lista ut vilka personerna i byn verkligen var.
Eftersom vi inte hade så många år och så många erfarenheter i bagaget, blev våra gissningar och vårt klurande ofta långt ifrån verkligheten, men det höll oss sysselsatta och vissa av våra idéer, etsade sig fast både länge och väl. Som den haltande mannen, till exempel.
Den haltande mannen, var nog den enda mannen som vi var rädda för i byn. Inte hade han någonsin varit elak, men nog var han allt lite märklig? Han som bodde i det mörka, stora huset, lagom gömt bakom alla granar, gick samma tid varje dag, sin promenad med hunden. Vi försökte hälsa, även om det var aningen läskigt, men fick aldrig något svar. Min syster sa en gång att han väste något åt henne, men jag tror mest det var hennes livliga fantasi som spökade.
Vi kan i efterhand skratta åt våra påhittade historier, men för att vara helt ärlig, har jag alltid förknippat denna tillbakadragna man med någon slags nyfikenhet om vem han egentligen är.
Så när jag idag öppnar dörrarna till butiken och mannen, med buskiga ögonbryn och tjocka glasögon, kommer inhaltandes, blir jag både lite smått lycklig och extremt nyfiken - hur mycket kan man egentligen få veta om en människa genom ett enda köp? Well, inte fick jag reda på någon livshistoria, inte, för att vara helt ärlig, presenterade jag mig inte ens som den före detta snorungen, längre ner på gatan, men jag la märke till vilka presenter han skulle ha, hans ordval och hans artighet.
När hans ryggtavla återigen försvann ut mot solens strålar, infann sig en ambivalent känsla. I femton år - minst! - har jag fascinerats över mannen som inte sagt ett ord (är han stum!?) och där en mystik ligger över huset där han bor... När den stockholmska accenten passerar läpparna, blir allting plötsligt så avdramatiserat och mysteriet är som bortblåst.
Hur som helst. Ibland är det så härligt att bli förvånad. Om än märkligt.
---
Sinnesstämning: Weeping willows, "If You Know What Love Is"
Jag minns Melbourne
Vi anlände till sist. Med våra tunga ryggsäckar och trötta fötter, nådde vi äntligen staden som var målet och på darriga ben checkade vi in på vårt hostel, som vi bokat någon månad tidigare. Och jodå, det hade gått bra.
Vi åkte väl i ärlighetens namn inte så mycket till något som från något. Vi behövde verkligen komma bort och andra sidan jorden kändes som ett lagom långt avstånd.
Så småningom skapade vi en vardag, där i staden med fyra årstider under en dag och som vilken vardag som helst, fanns dagar då eftertanke och melankoli fyllde huset där vi bodde. Cd-skivor sattes på och vi la oss utsträckta på heltäckningsmattan och försökte suga in varje ord de sjöng. Var det verkligen så som de sa? Så kände vi efter och ibland höll vi med, andra gånger gjorde vi uppror.
Det var speciellt en sång som ofta gick på repeat. När jag nu återupptäcker skivan med den vackra låten går mina tankar till huset i West Brunswick.
Till heltäckningsmattan, lukten av matos, ljudet av spårvagnen utanför och tankarna som gick runt, runt.
---
Sinnesstämning: Pearl Jam, "Better Man"
Vi åkte väl i ärlighetens namn inte så mycket till något som från något. Vi behövde verkligen komma bort och andra sidan jorden kändes som ett lagom långt avstånd.
Så småningom skapade vi en vardag, där i staden med fyra årstider under en dag och som vilken vardag som helst, fanns dagar då eftertanke och melankoli fyllde huset där vi bodde. Cd-skivor sattes på och vi la oss utsträckta på heltäckningsmattan och försökte suga in varje ord de sjöng. Var det verkligen så som de sa? Så kände vi efter och ibland höll vi med, andra gånger gjorde vi uppror.
Det var speciellt en sång som ofta gick på repeat. När jag nu återupptäcker skivan med den vackra låten går mina tankar till huset i West Brunswick.
Till heltäckningsmattan, lukten av matos, ljudet av spårvagnen utanför och tankarna som gick runt, runt.
---
Sinnesstämning: Pearl Jam, "Better Man"
Ost och vin i Lätt&Lagom-land
Det finns en vilja att hålla ihop allting. Det finns en önskan om ett underbart boende, ett härligt och stimulerande jobb, frisk familj, fantastiska vänner och en mycket god ekonomi. Insikten når de allra flesta, förr eller senare, att detta är ett scenario få förunnat, om än möjligt för någon. Många finner sig i att leva i Lätt&Lagom-land, andra strävar och gör allt för att komma ifrån detta, men hos de allra, allra flesta finns en akilleshäl. Denna akilleshäl är ett hål tillbaka ut i verkligheten, skulle vissa säga, en gömd sida, påstår andra.
Jag hade en ost i kylen. En fin ost, som jag fått i gåva direkt från Italien, där tanken var att jag skulle kunna njuta av den, kex och ett glas svalt vitt vin på balkongen under en av sommarnattens klara nätter.
Men som så mycket annat, väntar vi för länge. Den som väntar på något gott, väntar alltid för länge, sa en begåvad sångare en gång och frasen gick direkt till hjärtat.
Här sitter vi och väntar, kämpar och nöjer oss aldrig med det vi har. Det är så mycket lättare att hitta fel och brister än att stanna upp och vara glada och tacksamma för det vi har.
Min ost var min akilleshäl. Den hann bli gammal och påminde mig om att dagarna snabbt passerade. Att jag satt kvar, fortfarande funderandes över samma saker. Att planerna på middagar var många, men i realiteten mycket färre och att jag fortfarande har den där flaskan med vin, väntandes på balkongen.
---
Sinnesstämning: Damien Rice, "Accidental Babies"
Jag hade en ost i kylen. En fin ost, som jag fått i gåva direkt från Italien, där tanken var att jag skulle kunna njuta av den, kex och ett glas svalt vitt vin på balkongen under en av sommarnattens klara nätter.
Men som så mycket annat, väntar vi för länge. Den som väntar på något gott, väntar alltid för länge, sa en begåvad sångare en gång och frasen gick direkt till hjärtat.
Här sitter vi och väntar, kämpar och nöjer oss aldrig med det vi har. Det är så mycket lättare att hitta fel och brister än att stanna upp och vara glada och tacksamma för det vi har.
Min ost var min akilleshäl. Den hann bli gammal och påminde mig om att dagarna snabbt passerade. Att jag satt kvar, fortfarande funderandes över samma saker. Att planerna på middagar var många, men i realiteten mycket färre och att jag fortfarande har den där flaskan med vin, väntandes på balkongen.
---
Sinnesstämning: Damien Rice, "Accidental Babies"
Största fiaskot
Inte jag, utan stadsfestens största fiasko måste vara det faktum att Lasse Lindh spelar mitt i natten. Vi som jobbar då!? Nädå... Jag är inte bitter.
---
Sinnesstämning: Lasse Lindh, "Svenska Hjärtan"
---
Sinnesstämning: Lasse Lindh, "Svenska Hjärtan"
Ni kan väl knappast klandra mig?
Ni kan väl knappast klandra mig för att jag inte orkar, om jag berättar för er att jag blev brutalt väckt, kaffekokaren gick sönder, mobilen likaså.. Det var 35 grader varmt i butiken, där en unge idag hade sönder diverse glasting, samt dörren(!), allt medan föräldrarna stod och tittade på! Det hela utspelade sig naturligtvis efter ordinarie stängningstid.
När jag sedan trodde att det skulle vända, då jag fick sällskap och vänliga ord på vägen hem, blev jag plötsligt påmind och fick en aning ont i hjärttrakten...
Ja, då kan ni väl knappast klandra mig för att jag inte är på partyhumör...? Att jag hellre vänder mig till självömkan, varm choklad och en god bok...
Om ni ändå - trots allt - skulle försöka er på någon slags övertalningskampanj, säger jag bara att jag ska jobba tidigt imorgon. Det förstår ni..!?
---
Sinnesstämning: Tomas Andersson Wij, "Vissa Dagar"
När jag sedan trodde att det skulle vända, då jag fick sällskap och vänliga ord på vägen hem, blev jag plötsligt påmind och fick en aning ont i hjärttrakten...
Ja, då kan ni väl knappast klandra mig för att jag inte är på partyhumör...? Att jag hellre vänder mig till självömkan, varm choklad och en god bok...
Om ni ändå - trots allt - skulle försöka er på någon slags övertalningskampanj, säger jag bara att jag ska jobba tidigt imorgon. Det förstår ni..!?
---
Sinnesstämning: Tomas Andersson Wij, "Vissa Dagar"
Rättelse
Jag har läst igenom nattens inlägg och känner nu att jag måste ändra mig. Post Festum, möjligtvis.
Om ni vill ha texter som berör, lyssna inte på The Sounds. Jag vet inte vad som flög i mig - kanske var det värmen, kanske den sena timmen, kanske var det just festum, men hur som helst är det sällan för sent för korrigering. Jag måste bara säga det. Det finns något så mycket bättre. Ett nybörjartips är Damien Rice..
---
Sinnesstämning: Damien Rice, "Lonelily"
Om ni vill ha texter som berör, lyssna inte på The Sounds. Jag vet inte vad som flög i mig - kanske var det värmen, kanske den sena timmen, kanske var det just festum, men hur som helst är det sällan för sent för korrigering. Jag måste bara säga det. Det finns något så mycket bättre. Ett nybörjartips är Damien Rice..
---
Sinnesstämning: Damien Rice, "Lonelily"
Brutal väckning
Rrrring. Klockan är tidigt på morgonen och jag vaknar med ett ryck av att telefonen ringer bredvid mig.
Jag: - Hallå!?
- ---
J: - Haaallåå?!?
- Hej. Du har fått ett sms skickat från telenor till din hemtelefon. Vi kommer nu läsa upp ditt meddelande: Hej! Du är välkommen på födelsedagsfest den---
Klick.
Jag är så trött att jag i dvalan som jag befinner mig i, lägger på luren!! Så nu sitter jag här och våndas en aning. Vem skickar sms till min hemtelefon? När fyller människan år och när ska vi träffas!?!? Suck.
---
Sinnesstämning: Paolo Nutini, "Last Request"
Jag: - Hallå!?
- ---
J: - Haaallåå?!?
- Hej. Du har fått ett sms skickat från telenor till din hemtelefon. Vi kommer nu läsa upp ditt meddelande: Hej! Du är välkommen på födelsedagsfest den---
Klick.
Jag är så trött att jag i dvalan som jag befinner mig i, lägger på luren!! Så nu sitter jag här och våndas en aning. Vem skickar sms till min hemtelefon? När fyller människan år och när ska vi träffas!?!? Suck.
---
Sinnesstämning: Paolo Nutini, "Last Request"
The sounds
It all seemed perfect
But there are moments when I feel nothing at all
Same as always
Now it's repeating itself all over again
Night after night you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know
Night after night you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know, I don't know
Don't feel sorry
'Cause there's no reason for us to fight any more
Tears are coming, and years are going
I hope we'll learn something
Night after night you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know
Night after night you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know, I don't know
Night after night you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know, I don't know
Night after night you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know, I don't know
Vi har sett the Sounds. Som vanligt orkade vi inte vara kvar till slutet - vem vet, kanske håller de fortfarande igång, med vattnet i bakgrunden...? Även om jag vanligtvis tycker att the Sounds är aningen passé - mycket attityd och lite innehåll - är denna låt vacker. Och gör sig förträffligt en mörk sommarnatt.
Godnatt.
---
Sinnesstämning: The Sounds, "Night after night"
But there are moments when I feel nothing at all
Same as always
Now it's repeating itself all over again
Night after night you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know
Night after night you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know, I don't know
Don't feel sorry
'Cause there's no reason for us to fight any more
Tears are coming, and years are going
I hope we'll learn something
Night after night you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know
Night after night you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know, I don't know
Night after night you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know, I don't know
Night after night you say you move on
tomorrow, tomorrow
Now, what's holding you back?
I don't know, I don't know, I don't know
Vi har sett the Sounds. Som vanligt orkade vi inte vara kvar till slutet - vem vet, kanske håller de fortfarande igång, med vattnet i bakgrunden...? Även om jag vanligtvis tycker att the Sounds är aningen passé - mycket attityd och lite innehåll - är denna låt vacker. Och gör sig förträffligt en mörk sommarnatt.
Godnatt.
---
Sinnesstämning: The Sounds, "Night after night"
Kupp-planer.
Jag skulle träffa en vän för en snabb fika. Bara en snabb fika, för sen skulle jag sova. Få mina åtta timmar (minst) innan en ny jobbdag stundade. Men icke. Jag schabblade bort en ordentligt natts sömn med att fjanta omkring och låtsas ha kontinentala vanor. Pah!
Trött. Det är vad jag är. Inte kontinental. Alls.
Tanken var också att det idag skulle ske en kupp. En cd med egenhändigt brända poplåtar skulle smugglas in i restaurangen och spelas i gallerian. Så att vi slipper samma låtar som har spelats sen i maj. För jag tippar på att någon (ingen nämnd, ingen glömd) snart får psykbryt om samma Gessle-låt spelas en gång till. Vi får väl se...!
Nu är det jobb.
---
Sinnesstämning: Joshua Radin, "Everything'll Be Alright"
Trött. Det är vad jag är. Inte kontinental. Alls.
Tanken var också att det idag skulle ske en kupp. En cd med egenhändigt brända poplåtar skulle smugglas in i restaurangen och spelas i gallerian. Så att vi slipper samma låtar som har spelats sen i maj. För jag tippar på att någon (ingen nämnd, ingen glömd) snart får psykbryt om samma Gessle-låt spelas en gång till. Vi får väl se...!
Nu är det jobb.
---
Sinnesstämning: Joshua Radin, "Everything'll Be Alright"
Saker man inte bör säga...
...när man träffas för första gången på väldigt länge och jag har fin flätad lugg och uppsatt hår:
- Hej! Jag såg din nya frisyr härom dagen. Du borde ha utsläppt.
Sovmorgon idag och tanken var igår, att jag på förmiddagen skulle passa på att bli kysst av solens strålar. Pah!
05.25 vaknade jag. Då var det blixt och dunder hos grannens humör! Därefter följt av himlens blixt och dunder och brandkårens utryckningar gör att jag är tämligen säker. Idag blir en lång dag.
---
Sinnesstämning: Ted Gärdestad, "Snurra du min värld"
- Hej! Jag såg din nya frisyr härom dagen. Du borde ha utsläppt.
Sovmorgon idag och tanken var igår, att jag på förmiddagen skulle passa på att bli kysst av solens strålar. Pah!
05.25 vaknade jag. Då var det blixt och dunder hos grannens humör! Därefter följt av himlens blixt och dunder och brandkårens utryckningar gör att jag är tämligen säker. Idag blir en lång dag.
---
Sinnesstämning: Ted Gärdestad, "Snurra du min värld"
Som hämtat ur Sällskapsresan
Jag måste berätta om vårt gäng som åkte luftballong.
Vi var tolv stycken i den lilla korgen och ett gäng som såg samlat som ur den värsta av sällskapsresan.
Det var manly men, där de ville uppnå en fasad av kraftigt testosteron, genom att erbjuda sig att lyfta och dona, men orkade aldrig något som vägde över fem kilo. Där fanns mannen med bredspåriga manchesterbyxor. Med pressveck och minst fyra centimeter för korta anlände han sent till samlingen, då han missuppfattat samlingsplatsen. Med vindjackan à la 1982 och den matchande skärmmössan från Easter Island, ställde han fyrahundratjugo frågor och vi andra skruvade besvärat på oss.
Där fanns besserwisserföräldrarna med dottern som var uppklädd i högklackat och trippade runt och vägrade ta i något som kunde resultera i kraftansträngning. Där fanns det nygifta paret som mest stod och höll om varandra medan deras lilla knodd sprang runt, runt.
Och så var ju vi där. Jag och mina systrar som beskådade detta spektakel. Försökte ge en hjälpande hand, erbjöd oss att använda våra icke existerande muskler. Skrattade åt varandras prestationer innan vi lyfte och det blev tyst i korgen. En andäktig tystnad.
---
Sinnesstämning: Brandy, "Necessary"
Gamla inlägg
Jag har precis konstaterat att jag faktiskt bloggat ett tag och kände ett behov av att gå igenom gamla inlägg. Vissa är så dåliga att det är högbrodelen direkt, andra helt okej och få känner faktiskt att jag är nöjd med. Fast det inte är helt okej.
---
Sinnesstämning: The Strokes, "Juicebox"
Sång, for old time's sake..
Såg Ciao Bella på bio med barndomsvännen från long time. Från tiden när vi gömde cykelhjälmen i busken, hade hemligt språk och sällskap till skolan varje dag...
Vi satt på uteserveringen och skrattade så tårarna sprutade, glömde bort tiden och fick rusa till filmens start. Det var värt stressen - Ciao Bella var inte klyschan jag befarade, utan en fin film med utrymme för eftertanke.
När vi skildes åt för kvällen, cyklandes åt var sitt håll, påminde jag henne om vad vi lärde oss på mellanstadiet:
Om någon skulle vilja göra dig illa, när du går cyklar genom snårig skog, sjung då:
My body's my body, my body is mine. You have your own body - let me have mine.
Om ni tycker texten är lysande, skulle ni höra melodin..! Mellanstadiet var en givande tid.
---
Sinnesstämning: Kent, "Klaparen"
Vi satt på uteserveringen och skrattade så tårarna sprutade, glömde bort tiden och fick rusa till filmens start. Det var värt stressen - Ciao Bella var inte klyschan jag befarade, utan en fin film med utrymme för eftertanke.
När vi skildes åt för kvällen, cyklandes åt var sitt håll, påminde jag henne om vad vi lärde oss på mellanstadiet:
Om någon skulle vilja göra dig illa, när du går cyklar genom snårig skog, sjung då:
My body's my body, my body is mine. You have your own body - let me have mine.
Om ni tycker texten är lysande, skulle ni höra melodin..! Mellanstadiet var en givande tid.
---
Sinnesstämning: Kent, "Klaparen"
Jobbdag.
Måndag. Smhi förutspår fint väder och jag kanske låter en aning egoistisk när jag säger att jag är lite glad att många går tillbaka till jobbet idag så jag inte ensam blir blekast i kvarteret. Fast å andra sidan är ju solens strålar skadliga i stor dos... Kanske är ordet jag letar efter omtänksam.?
Hur som helst. Medelhavstemperaturen i butiken väntar snart.
---
Sinnesstäming: Coldplay, "Clocks"
Hur som helst. Medelhavstemperaturen i butiken väntar snart.
---
Sinnesstäming: Coldplay, "Clocks"
Tvångstankar 700 meter upp.
Jo, det var ju det här med den ljuvliga ballongfärden. För det var sannerligen någon speciellt, det där att i en korg 700 meter upp i luften passera fastlandet, bron och gå ner bortanför Ölands djurpark. Att se Kalmar i dagsljus, peka ut husen där folk man känner bor, åka högre, lägre, se Kalmar när gatljusen tänds och det börjar skymma. Jag slöt ögonen, andades in den rena luften och behöll den vackra bilden av öland på min näthinna.
Vi passerade den högsta punkten på Ölandsbron och min syster sa "Se där - det du brukar prata om...!" och vi log.
Jag vände mig till henne och viskade "Har du också tvångstankar, så som Vad skulle hända om jag hoppade nu. Eller om jag lutade mig över - skulle jag trilla-tankar?" Hon nickade och jag tror det var någon slags sjuk samhörighet. För när jag berättade för P om dessa tankar idag, var hon nära att köra iväg mig till det stora huset med ett stort, rött kryss på. Javisst.
---
Sinnesstämning: Maia Hirasawa, "Still June"
Vi passerade den högsta punkten på Ölandsbron och min syster sa "Se där - det du brukar prata om...!" och vi log.
Jag vände mig till henne och viskade "Har du också tvångstankar, så som Vad skulle hända om jag hoppade nu. Eller om jag lutade mig över - skulle jag trilla-tankar?" Hon nickade och jag tror det var någon slags sjuk samhörighet. För när jag berättade för P om dessa tankar idag, var hon nära att köra iväg mig till det stora huset med ett stort, rött kryss på. Javisst.
---
Sinnesstämning: Maia Hirasawa, "Still June"
Det råder torka.
Det är en sådan torka här. En bloggtorka i behov av ett ösregn. Jag börjar på ett par texter, underkänner mig själv, markerar allt och trycker delete. Någon jävla måtta får det vara på kvalitén här.
Ute igår betraktade vi henne, som lyckades trilla minst tre gånger under samma kväll. Vad vi såg. Jag bestämde mig nog aldrig för om jag tyckte det var en aning sorgligt eller om det i min blick borde finnas en liten glimt av beundran för att hon reste sig, skrattade till och fortsatte dansa. Hur som helst. Gissar på att det även är torka hos henne idag. Ja, i munnen i alla fall.
Senare ikväll ska jag skriva om hur fantastiskt det var att åka luftballong. För det var det verkligen. Men nu ska jag säga hejdå till min faster, efter att ha tillbringat ett par timmar på stranden. Till ingen nytta, gissar jag.
---
Sinnestämning: Saïan Supa Crew, "Opinion sur la rue"
Ute igår betraktade vi henne, som lyckades trilla minst tre gånger under samma kväll. Vad vi såg. Jag bestämde mig nog aldrig för om jag tyckte det var en aning sorgligt eller om det i min blick borde finnas en liten glimt av beundran för att hon reste sig, skrattade till och fortsatte dansa. Hur som helst. Gissar på att det även är torka hos henne idag. Ja, i munnen i alla fall.
Senare ikväll ska jag skriva om hur fantastiskt det var att åka luftballong. För det var det verkligen. Men nu ska jag säga hejdå till min faster, efter att ha tillbringat ett par timmar på stranden. Till ingen nytta, gissar jag.
---
Sinnestämning: Saïan Supa Crew, "Opinion sur la rue"
Kanonkalas.
Visst var det charmigt. E:s syster fyllde arton och det bjöds på middag i det gula huset i Berga. Trodde jag. Är man arton år vill man väl inte ha middag!? Nej, det var hejhej, puss på kinden, mat (och god mat - för all del!), folköl från kylen till festdeltagarna, medan vi - systerns vänner - drog oss tillbaka och stilla beundrade detta tonårssläkte. Inte så olikt vår årskull, men ändå. Avlägset.
Samtalsämnena på altanen handlade om killarna med bakochframvänd keps, medan vi med en brokig samling vuxenpoäng, satt i soffan och diskuterade L:s resa till det stora landet i väst, E:s videoinspelningar och min eventuella talang att prata skånska. Sa jag att jag kom från Lödderup?
Allt eftersom timmarna passerade, gjorde tröttheten sig påmind och för ett ögonblick hade vi precis samma humor som våra fjortonåriga systrar. Pubertalt, javisst.. Hua!
---
Sinnesstämning: Sahara Hotnights, "Getting away with murder"
Samtalsämnena på altanen handlade om killarna med bakochframvänd keps, medan vi med en brokig samling vuxenpoäng, satt i soffan och diskuterade L:s resa till det stora landet i väst, E:s videoinspelningar och min eventuella talang att prata skånska. Sa jag att jag kom från Lödderup?
Allt eftersom timmarna passerade, gjorde tröttheten sig påmind och för ett ögonblick hade vi precis samma humor som våra fjortonåriga systrar. Pubertalt, javisst.. Hua!
---
Sinnesstämning: Sahara Hotnights, "Getting away with murder"
Lalala
Det regnar men det gör mig ingenting. Jag ska ju hit.
Nu ska jag jobba. Och nynna heeela dagen. Inte ens om min syster dyker upp och påpekar hundra gånger, det faktum att det är ett tag tills planet lyfter, kan få mig ur balans. Så småningom ska jag få känna solens strålar värma..!
---
Sinnesstämning: Svenska Akademin, "Mål i mun"
Nu ska jag jobba. Och nynna heeela dagen. Inte ens om min syster dyker upp och påpekar hundra gånger, det faktum att det är ett tag tills planet lyfter, kan få mig ur balans. Så småningom ska jag få känna solens strålar värma..!
---
Sinnesstämning: Svenska Akademin, "Mål i mun"
Summa summarum
Liten mini-släktträff.
- Faster 1 pratar om den senaste boken som hade ett sååå ekivågt språk.
- Min farbror pratar träd.
- Faster 2 pratar om allt och ingenting. Hela tiden.
- Pappa refererar till gamla resor som om det var igår.
- Syster 1 visar - högt och tydligt - resekatalogen och vart hennes sista-minuten resa ska gå.
Resten sitter, som lite på avstånd. Naturligtvis lite tillbakadraget, som sig bör, för att betrakta och beundra. Vi har hört att vi är släkt...?
---
Sinnesstämning: Lisa Ekdahl, "It had to be you"
- Faster 1 pratar om den senaste boken som hade ett sååå ekivågt språk.
- Min farbror pratar träd.
- Faster 2 pratar om allt och ingenting. Hela tiden.
- Pappa refererar till gamla resor som om det var igår.
- Syster 1 visar - högt och tydligt - resekatalogen och vart hennes sista-minuten resa ska gå.
Resten sitter, som lite på avstånd. Naturligtvis lite tillbakadraget, som sig bör, för att betrakta och beundra. Vi har hört att vi är släkt...?
---
Sinnesstämning: Lisa Ekdahl, "It had to be you"
En bra start på dagen
Jag borde ha sovit ut. Ja, jag borde ha ställt klockan på en orimligt sen tid bara för att veta att jag kommer vakna innan den ringer. Men så blev det inte. Eftersom som jag är lite utav en mästare i att boka upp varje ledig sekund, krävdes det tidig uppstigning även denna morgon. Men det gör ingenting. Det regnar inte och jag har faktiskt en liten stund innan jobbstarten.
Återupptäckt Moneybrothers To Die Alone. Det är en bra sak att låta skivorna ligga och vila ett tag. Plötsligt återupptäcks magin i låtarna, som gjorde att jag fastnade för skivan från första början. Man blir häpen över hur man kunnat låta detta vackra ligga i dvala och tar igen förlorad tid, med ett leende på läpparna.
En gammal klasskompis ska flytta till en etta i stockholm, på tretton kvadrat. TRETTON. Jag har uppskattat storleken i realiteten nu.. Ojojoj...
Nähä, lite frukost och sedan jobb.
---
Sinnesstämning: Ani DiFranco, "You Had Time"
Återupptäckt Moneybrothers To Die Alone. Det är en bra sak att låta skivorna ligga och vila ett tag. Plötsligt återupptäcks magin i låtarna, som gjorde att jag fastnade för skivan från första början. Man blir häpen över hur man kunnat låta detta vackra ligga i dvala och tar igen förlorad tid, med ett leende på läpparna.
En gammal klasskompis ska flytta till en etta i stockholm, på tretton kvadrat. TRETTON. Jag har uppskattat storleken i realiteten nu.. Ojojoj...
Nähä, lite frukost och sedan jobb.
---
Sinnesstämning: Ani DiFranco, "You Had Time"
Hur jag gör mig ihågkommen...
...på blodcentralen.
1. Kommer inrusandes en kvart försenad, antagligen illröd i ansiktet och frenetiskt viftandes med min kallelse, för att svalka ner mig en aning.
2. Pratar jättefort, ber om ursäkt minst tjugo gånger för förseningen.
3. Visar visa-kortet, i stället för körkortet.
4. Skriker "Aj", när det sticker till.
5. Får ett blodtrycksfall, sätter mig ner, reser mig upp och snubblar ut.
Jag jobbar fortfarande för blondiners rätt att bli tagna på allvar, tacksåmyckethej.
---
Sinnesstämning: Frou Frou, "Shh"
1. Kommer inrusandes en kvart försenad, antagligen illröd i ansiktet och frenetiskt viftandes med min kallelse, för att svalka ner mig en aning.
2. Pratar jättefort, ber om ursäkt minst tjugo gånger för förseningen.
3. Visar visa-kortet, i stället för körkortet.
4. Skriker "Aj", när det sticker till.
5. Får ett blodtrycksfall, sätter mig ner, reser mig upp och snubblar ut.
Jag jobbar fortfarande för blondiners rätt att bli tagna på allvar, tacksåmyckethej.
---
Sinnesstämning: Frou Frou, "Shh"
