Note to self: Det regnar..!

Det är höst i luften, när jag sakta cyklar hemåt. När hände det, egentligen - sommaren har väl inte ens anlänt?
Jaja... Gatan är mörk, men det gulaktiga skenet från gatlyktorna lyser upp min cykelväg och hundägarna jag möter. Jag blir tvungen att knäppa jackan, luften är hög och sval...
Det är samma sak varje år. Jag känner igen dofterna, uppfattar varenda liten färgskiftning på löven, ser hur människor och djur drar sig tillbaka och hur höstjackorna åker fram. Jag romantiserar och ser ljuvliga promenader framför mig, kantade av röda löv och vyer som hämtade ur de vackraste av vykort. Man glömmer ju så lätt. Att de dagarna är få räknade... Att de flesta dagar faktiskt är gråa, råkalla dagar, då svordomar slinker mellan läpparna när jag konstaterar att jag återigen glömt paraplyet på bussen och att mina fina skinnstövlar snart kommer vara ett minne blott.
Fast, äh. Sånt biter inte på mig just nu. Nej, jag längtar till hösten.

---

Sinnesstämning: Green Day, "Wake Me Up When September Ends"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0