durochmoll

Den finns överallt, den där träningshetsen. Beach 2009, magrutor, fasta rumpor, pulverdieter och fan och hans moster. När jag pratade med vännen i amsterdam igår, befann hon sig på gymmet samtidigt som jag var lat och skulle ta bussen till stan- och hon som alltid brukar vara min trogna vapendragare i "borde gymma, men.."-. Nu tittar jag på Here It Goes Again. Jag ser det lite som min uppvärmning att dansa i takt och med tanke på att jag en gång lyckats snubbla på ett rullband, vid en tidpunkt då jag verkligen försökte spela oberörd, känner jag att den här motionsformen kan vara en riktig utmaning.




OK Go, Here It Goes Again.

Det hela började egentligen med ett par tveksamma drinkar efter mörkrets inbrott. Tveksamma, inte i fråga om smak eller kvalitet, men tveksamma ifråga om dess existens- jag hade ju trots allt jobbat natt och var i ärlighetens namn ganska trött och borde sova, men att gå ut lockade ännu mer, jag var i bra sällskap, behövde ett bryt från vardagen och alla frågetecken. Så utgång blev det. Lund, malmö, barer och klubbar - vi fick en hel del gjort igår.

Efter en bra utekväll följer oftast en dag i lite mer stilla tempo. Eftersom lugnt tempo aldrig riktigt varit min grej, tänkte jag råda bot på detta genom att tillföra en god vätskeersättning strax innan sänggående, inte i form av de där jagärstudentochdrickermesthelatiden-tabletterna, utan någon nyttig brustablett från apoteket fick det bli.
Jag har en bisarr respekt för apotekspersonal, är övertygad om att de hört och sett en hel del, har ganska stor koll på alla Svenssons sjukdomar, vanor och intressen. Därför blir jag plötsligt övertygad om de kommer tro att jag är en av de studenter som super mest hela tiden och behöver vätskeersättning för att klara skolan, när jag står där i kön, även om jag försökte intala mig själv att personalen inte dömer någon bara baserat på ett kort möte och ett köp, när jag klev innanför dörrarna. Bah! De är ju människor de också.
Att inleda mitt köp med att förklara mig, kändes inte som ett alternativ- är det något expediten gör då, är det ju faktiskt att dra förhastade slutsatser om att det snarare är en dålig bortförklaring än just en förklaring. Så. En liten vit lögn till en person man inte ens känner så väl, det kan väl aldrig vara förkastligt? Och sen gick allt väldigt fort.
När jag gick ut därifrån och hem "till min sambo som haft vinterkräksjuka", skämdes jag från topp till tå. Så sorgligt. Att dricka cola hade varit ett smidigare sätt att slippa konfronteras med min apotekrädsla.

Håkan Hellström, Så länge du är med mig

Vi borde nog ha pluggat, ja för det var ju så det var sagt och jag kan väl hålla med om att nu vore det dags att börja, med en vecka kvar till tentan och allt, men det blev som vanligt att vi låg i sofforna och tjöt av skratt. Därefter pratade vi allvar en stund innan S visade något youtube-klipp med barnförbjuden humor.
I morgon börjar skolan igen, men det finns ingen spänd förväntan i lägenheten, mer någon slags likgiltighet och acceptans inför vardagen och rutiner. Damien Rice sjunger om baby sister och jag saknar dem, onekligen, det är det enda som är skit skit skit med att återigen ha vardag - mina systrar är alldeles för långt bort...



Damien Rice, Baby Sister

Det är den fjärde dagen på det nya året och jag tror jag börjar vänja mig.

2008 var på många sätt ett oroligt år.
Jag flyttade, älskade, hoppades, blev sviken och besviken, gjorde fel som jag länge kommer skämmas över, tog bra beslut som jag för alltid kommer vara stolt över, hoppades igen och däremellan levde jag loppan. Drack vin, förkunnade tal, klädde upp mig, klädde ut mig, vacklade bort och hem. Fattade beslut som skulle påverka en livstid för att därefter tänka om och tänka nytt.
Jag har förstummats, förvånats, förbannat och förundrats över svängningarna i relationer, varit tacksam för mina vänners hälsa och sörjt dem vars välmående inte varit lika självklar.
Träffat många nya vänner, förlorat den jag trodde var viktigast, upptäckt att så inte var fallet.

Det blev en ny start, där på kullen vid havet, sida vid sida med min vapendragare och älskade vän. Ett nytt år med nya chanser och utmaningar. Ett år med kärlek och respekt.

2009, jag är beredd nu.

Kristofer Åström, Yeah, Oh That's Nice