durochmoll

Min vän har under en längre tid träffat en snubbe som hon trivs med. Som hon kan skratta med, prata med och sova tillsammans med. "Hur länge har ni dejtat nu?", frågar jag och hon svarar snabbt "Vi dejtar inte!" Jag rynkar spontant mina ögonbryn, nu får hon faktiskt förklara sig. Jo visst, de jobbade ju ihop, de såg på en och en annan film ihop, hans kompisar visste vem hon var och vice versa. De sov ihop och de hade varandras hemnycklar. Men de dejtade inte.
Det är det gamla krossade hjärtat som spökar, tänker jag. Tre jävla ord och ett svek. Som trots att det gått så lång tid, ligger där någonstans i bakhuvudet.
Så jag mumlar något om att de visst dejtar, att det är lite lustigt och lite pubertalt det de håller på med och hon skrattar till och säger att "Jaja, vi ska ses ikväll i alla fall. Kanske ska fråga då."
"In vino veritas", säger jag och hoppas att hon får höra de där tre små, svåra jäkla orden.

---

Billy the Vision & the Dancers, No One Knows You

Imorgon är det dags för Rebecka att sjungandes springa ner för trapporna, med den vita mössan på huvudet. Hon har avklarat sina tre år och ska ut på nya äventyr, som det så käckt heter.

Det känns som en hel evighet men det var två riktigt underbara minnen, balen och studenten.
Medan de andra bokade frisör- och sminktider, drack jag kaffe och hade djupa (nåja) diskussioner och därför föll det sig ganska självklart att jag på baldagen fixade håret med ena handen, målade tårna med andra och funderade över var tusan jag lagt mascaran. Men det ordnade sig som det brukar göra - lite piffande, en god stämning, på med den uppsydda klänningen i rött thai siden och sedan ner till stadsparken för att se hur snygg klassen kunde bli. Ganska väldigt snygga, visade det sig.

Studenten följde lite i samma tecken; en (enligt mamma alldeles för urringad) klänning från H&M, lite champagne, en snygg bil - det mesta fixat i inte allt för god tid - lite tajt schema, många gäster, mycket musik och till sist utgång med klasskamraterna. Dejligt, skulle danskarna sagt.

I morgon är det som sagt Rebeckas tur. Föräldrar och vänner kommer stå på en skolgård och inte se något, men ändå aldrig ge upp, utan sträcka sina huvud äääännu lite längre upp. Och liiite till.  Tårarna kommer spruta, studenterna kommer inse att de faktiskt hade det ganska bra ihop och att man säger att man ska hålla kontakten är ganska mycket bullshit. Det är där på skolgården, det är över, det är nu minnena av klassbråken är som bortblåsta, dåtiden går i rosaskimrande tecken och framtiden är ganska skrämmande ändå. Fast fy fan va de är bra!

---

Kent, Stanna Hos Mig

Sådär, ja. Tillbaka i kuststaden och jag tror bestämt att det mesta är sig likt. Puh.

Dagen tillbringades i butiken med medelhavstemperatur, avlöstes med kramar från gudsonen, kaffe med vännerna och slutligen lite dans under bar himmel.
På nattbussen satt som vanligt en blandad skara. Kvart i två-raggen satt och försökte behålla någon slags nyvunnen passion i lysrörsskenet, killarna som varit och nallat i pappas barskåp för första (?) gången, satt lutandes mot varandra och sov djupt (undrar när de egentligen skulle av..?) och det ringde ihärdigt bland många telefoner.

Nu börjar det ljusna, fåglarna kvittrar, sången som ljuder ur högtalarna låter härligt och gröten smakar gott. Dags för ett par timmars sömn, imorgon ska det njutas av solen!

---

Lars Winnerbäck, Jag vill gå hem med dig

Mitt fönster har utsikt över cykelbanan, in i de andra studentbostäderna, samt inte minst till en träningslokal i en källare. Verkligen en strålande utsikt.
Just nu står tio snubbar och tränar något karateliknande. De tränar sina armrörelser och det ser lite ut som på lågstadiet och ni vet de där lekarna när man klappade varandras händer och sjöng ramsor.
De behöver alltså bälten i olika former för att visa hur duktiga de är på detta.

Piff, paff, puff - du fick en knuff.

---

Afasi & Filthy, Glider

Jag har alltid tyckt att texten är det viktigaste i en låt.
Kanske är det därför jag aldrig riktigt tilltalats så mycket av Jimmy Jansson "gung gung-låt", eller liknande (läs: alltid avskytt)? Nej, låtarna ska förmedla känslor - starka känslor av kärlek, olycka, glädje eller sorg, annars går de bort. Men så inhandlades Cat Powers nya skiva, Jukebox, där hon sjunger den spanska låten Angelitos Negros och trots att jag egentligen inte förstod ett enda ord, kunde jag känna desperationen och övertygelsen i hennes röst.
Jag började inse att allt kanske inte handlade om texten, utan att en riktigt bra låt förvisso innebär samstämmighet i text och melodi, men framförallt beror på hur väl sångaren/sångerskan kan känna in i det hon sjunger (Håkan Hellströms Jag hatar att jag älskar dig, är ett sådant exempel).

Mycket av min vakna tid borde jag studera, men sanningen är att mycket tid går åt att leta efter ny musik till min samling. Så plötsligt gjorde jag det igen. Sprang på smärtan, desperationen och den otroliga, otroliga övertygelsen.

Jag kände efter, förstod vad hon menade, kände igen och allt utan att ha förstått ett ord. Tack och lov för googles och snart kunde jag få en engelsk översättning och en bekräftelse på att jag förstod hur hon menade och hur hon kände. Att det stämde ihop med rösten.

Helgen är över och förgylldes av besök från Kalmar. Rickard, Emma, Emelie och Jonas gästade Lund och jag och de tre sistnämnda genomförde något av ett socialt experiment, när vi allihopa skulle sova i mitt lilla sovrum på 16 kvm. Jäklar i min lilla låda vad trångt det var, men finns det hjärterum...
Ingen kan påstå att söndagen var aktiviteternas dag, det var precis lagom att dricka Coca-Cola och äta lösgodis. Ja, och att åka buss i fyra timmar då, efter att ha bokat fel tågbiljett...

Melodifestival var det också i helgen, även om jag inte beskådade detta spektakel. En sak har dock inte undgått mig. Carola är förkrossad. En liten fråga bara, innan vi pratar häxjakt - Gräver man inte lite sin egen grav om man tror att homosexuella kan bli hetro med hjälp av förbön?

---

Cat Power, I Believe in You

Besökte nyss Sj:s hemsida för att boka biljetter hem, eller..ja.. hur var det nu? krångligt det där.
Hur som helst. Till Kalmar ska jag så småningom och för en gångs skull tänkte jag vara ute i god tid.
Layouten hade gjorts om, men det var inte allt. Nu köpte man först en vanlig biljett och sen fick man välja om man ville köpa ett tillägg för att få sittplats!? Alltså, så här:
SJ borde först och främst lära sig att passa tiden. Efter det kan vi snacka prishöjning. Okej?!

---

Tomas Andersson Wij, Sanningen Om Dig

Jag skrev igår att vi i stort sett skulle vara lediga idag, men hu så fel jag hade!
Grupparbetet tog längre tid än någon kunde anat och sen var det ju den där hemtentan som skulle skrivas och plötsligt hade vi pluggat i nästan tolv timmar och Alla Hjärtans Dag är snart som bortblåst. Det ska bli intressant och se hur många som kommer med nya juveler kring sina halsar i morgon, inte hade vi tid med sådant i min basgrupp i alla fall, även om vi naturligtvis hade en uppsjö som väntade. Näe, så mycket hype kring den här rödskimrande dagen blev det inte.

Imorgon är det fredag. Syster yster anländer och presenterar i ett par dagar, sin morgonstämma för grannarna vägg i vägg. Mycket mer hype.

---

Annika Norlin och Peter Jöback, Han är med mig nu