En evighet

Åh, jag vet. Jag vet så väl att jag är dålig att skriva här nu, funderade ett tag över att trycka på knappen "Ta bort blogg", men ångrade mig. För trots allt trivs jag med min ventil.
Fötterna på elementet, färden hem från skolan bestod av snöblandat regn och inget kyler kroppen så effektivt som blöta fötter. Andersson Wij sjunger om en evighet som återigen blivit aktuell. Jag skulle kunna sitta här så länge. Bara vara, eller bara komma ikapp. Men gympaskorna står strategiskt placerade, precis iögonfallande och högen med ny litteratur skriker Läs och Lär!
Jag trycker på play. En gång till. På fönsterbrädan utanför ligger nu något som liknar en vit ice slush - hur länge har jag suttit här? Ta mig i kragen, tack.

---

Tomas Andersson Wij, Evighet

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0