durochmoll

Fredag kväll och för de flesta innebär det två dagars ledigt, från och med imorgon. Med denna något märkliga inledning, vill jag alltså hinta lite om att så inte är fallet för mig, i morgon blir det butiken med medelhavsvärme igen, innan Emma och jag klär oss i finaste stassen och beger oss ut. Det är det som är det mest underbara med att vara hemma igen - vännerna som man känt i så många år, vännerna vars planer alltid verkar klaffa med varandras och gör de ändå inte det, ordnar det sig alltid - och lördagskvällarna är alltid bäst tillsammans!
Så, alltså. Fredag kväll. Ella sjunger The Man I Love och jag har precis klivit upp ur ett långt bad. Så här års borde allt badande ske från båtbryggans slitna kant, men tyvärr är vädergudarna inte på Junis sida, utan ger oss återigen en sommar med höstinspirerande inslag, vilket innebär att mina bad får ske i badkaret, med levande ljus och jazz i bakgrunden. Det är i och för sig inte så illa, det heller.
Tre dagar kvar sen är jag inte längre husvakt till inte mindre än tre hus. Inga fler katter, inga fler blommor, tomatplantor eller grannar som nyfiket kikar över staketet för att se om jag lyckats döda något i rabatten ännu. Puh.

---

Ella Fitzgerald, The Man I Love