Astrid och vi
Tisdagen blev en alldeles ljuvlig dag. Trots att väckarklockan skulle ringa okristligt tidigt, vaknade jag ett par minuter innan signalen gått igång, jag var nog en aning stressad.
In i duschen, på med lite musik - om så bara svagt, svagt - frukost, bre mackor, packa ner plåster, äpplen och så vidare, för kors i taket; inte bara var jag ledig (!) på en tisdag (!!), utan jag, syster yster och min älskade gudson Pontus, skulle idag bege oss på utflykt till Astrid Lindgrens värld.
Efter att jag hämtat upp Olivia i Norrliden och Pontus på Öland, insåg jag att det var gott om tid tills tåget skulle gå, vilket innebar att det fanns tid för en god latte från McDonalds. Ljuvligt.
Med den Palmska turen i bilen hamnade vi därefter i köer med rödljus och åter rödljus, bommar som gick ner framför oss, vilket innebar att vi inte alls hade så många minuter kvar tills tåget skulle gå, när vi väl anlände till stationen. Genomtänkt som utflykten minsann var, hade jag även bestämt mig för att parkera vid stationen över dagen, men ve och fasa så stressad jag blev när jag insåg att tre timmar var den maximala parkeringstiden... Men. Vi hann med tåget och jag vaknade minsann till rejält. Och så skrattade Pontus hela vägen till Vimmerby, över hur rolig jag sett ut i min panik. Charmig unge, den där.
Väl på Astrid Lindgrens värld var Pontus i eld och lågor, Olivia fotade och jag var så glad över att få tillbringa tid med min vackra gudson- i vår har vi verkligen inte setts ofta.
Vi hann med att träffa diverse hyllade karaktärer från Lindgrens böcker, se uppträdanden av hög klass, äta polkagrisar och medhavd matsäck, gå hinderbanor och en massa annat, innan tåget till sist skulle ta oss tillbaka.
Pontus somnade snabbt i mitt knä tills en telefonsignal från någon i kupén väckte honom och övertrött som han då var, underhöll han oss sedan hela vägen hem. En underbar tisdag.
---
Alanis Morissette, Perfect
