durochmoll

Ibland skriker hela kroppen efter förnyelse. Efter ro, miljöombyte och kanske till och med en viss dos av ensamhet.
Detta vrål gjorde att jobbet hastigt och lustigt fick bli vilande en vecka och jag begav mig till storstaden. Med hörlurarna i öronen och en ny, brilliant låtlista på högsta volym, promenerade jag gatorna upp och ner. In i affärerna - titta, känna, prova och ibland köpa. Träffa vännerna för en kopp kaffe. Två. Tre. Gå ut på kvällen. God mat, lite vin.
Ta dagen som den kommer, få bukt med diverse hjärnspöken, få perspektiv. Ingen hemresa bokad, ingen press, ingen stress.
Åh. Det var så här det kunde vara.

Britta Persson, Defrag my heart