Skräck

"Jaja, visst kan vi se den filmen", sa jag i ett kort ögonblick, där vi stod inne i videobutiken. Även om jag snabbt ändrade mig när jag insåg vilka ord som just sluppit ur min mun, var det försent - vi skulle se på skräckfilm.
Låt mig förklara mitt förhållande till skräckfilm: Det finns inte. Jag tycker att jag i alla fall har tillräckligt med självinsikt för att inse att om man tycker att Vägen Ut stundtals är lite nervpirrande, låter man bli allt som står under "Skräck"-hyllan. Men som sagt, nu skulle det i alla fall ses skräckfilm.. Och visst, det gick väl bra, där jag låg inklämd mellan soffkuddarna och med tre fingrar strategiskt placerade över ansiktet.
Att jag sen skulle åka buss alldeles ensam, promenera genom en mörk skog och höra konstiga och annorlunda ljud, hela vägen hem, ja det kan väl knappast ha med filmen att göra? Nej nej, nerver av stål...!

---

Sinnesstämning: Garbage, "I think I'm paranoid"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0