Semesterhypokondri
Jag lider av en släng hypokondri, speciellt så här dagarna innan semestern. Ni vet när man möter någon, växlar några ord innan vännen lägger dödsstöten: "Usch, jag mår så illa..."
Det är som att be mig att lägga benen på ryggen - jag har inte lust att titta ner i vattenklosettens vita porslin under min lediga tid - nej tack. Och plötsligt känner jag det. Jag som för en stund sen mådde finemang känner nu hur magen gör uppror. Hur det mullrar oroväckande och hur vänterkräksjukebaciller hoppar på mig.
Men det är på riktigt. Inte alls något jag inbillar mig. Det är bara så märkligt hur det kan försvinna när jag lite senare har något annat att tänka på. Är det kanske det här som folk hänvisar till "...en släng av". Hah, piece of cake..!
---
Sinnesstämning: Willie Crafoord, "Egentligen"
Det är som att be mig att lägga benen på ryggen - jag har inte lust att titta ner i vattenklosettens vita porslin under min lediga tid - nej tack. Och plötsligt känner jag det. Jag som för en stund sen mådde finemang känner nu hur magen gör uppror. Hur det mullrar oroväckande och hur vänterkräksjukebaciller hoppar på mig.
Men det är på riktigt. Inte alls något jag inbillar mig. Det är bara så märkligt hur det kan försvinna när jag lite senare har något annat att tänka på. Är det kanske det här som folk hänvisar till "...en släng av". Hah, piece of cake..!
---
Sinnesstämning: Willie Crafoord, "Egentligen"
Kommentarer
Trackback
