durochmoll

Jovisst är det bra.
Han frågar mig igen och tittar på mig på det sättet, bara en gammal vän kan göra, när vi stöter ihop på stan.
Han undrar om jag menar det. Och jag försäkrar honom återigen. Visst är det kalas. Visst är allt fint, rosenrött, glittrigt, glatt. Visst är det lite nött i kanterna, lite avtrubbat, lite ledsamt, men visst ska det ordna sig.

Skrapar med foten i gruset mellan stenarna och tittar ner. Måste rusa. Igen.  

---

Sinnesstämning: Sixteen Horsepower, "Black soul choir"