Parkeringsfascister
Johan Hakelius kolumn idag, berör ämnet fickparkering och fickparkeringsfascister.
Även om jag idag klarar av att fickparkera (fick göra det vid min uppkörning, för ett par år sen och tja, det gick ju bra), våndas jag varje gång jag lägger i backen och ska börja planera parkeringen.
Minns med fasa, första gången jag skulle fickparkera, innan jag lärt mig knepen som gör det betydligt lättare. Bredvid sitter pappa, som alltid parkerar på känn och dividerar om, när och hur mycket jag ska lägga om och jag svettas och tittar skamset på de tre männen som sitter utanför pizzerian, vid parkeringsplatsen och kan riktigt höra hur de talar om min nybörjarparkering.
Så tillsist är bilen på plats, vi går ur bilen för att äta och möts av den ene mannen, som suttit utanför och iakttagit och som nu säger:
- Hrm. Första gången, va!?
Behöver väl knappast tillägga att jag trodde att jag skulle sjunka ner genom jorden. Alternativt cykla resten av mitt liv.
---
Sinnesstämning: Ani Difranco, "Freakshow"
