Tandis

hemkommen från besök hos min tandläkare.

det var med skräcken lysande i ögonen, jag sakteliga närmade mig tandläkarstolen.
missförstå mig rätt. jag tycker inte alls det är läskigt att gå till tandläkaren. egentligen. men idag skulle jag få veta om min framtand dött (för er som inte vet det - två tävlingsinriktade innebandyspelare på motsatta lag, kan innebära svåra trauman.)

Min tandläkare: -hej, välkommen. varsågod och sitt. 
Jag: Eh, hej. tack. Eh. Det är inget va? Allt är väl bra? va? va?

Min tandläkare kände lite, tittade lite, mumlade lite, varpå hon sa:
-fortfarande för tidigt att säga. vi bokar en ny tid om en månad.

så var det över. 300 kronor på fem minuter. sjysst timlön. men det är i alla fall inte säkert att min lilla tand är död. jag lever på hoppet.

---

Sinnesstämning: "What a day for a daydream"

Kommentarer
Postat av: micke

kan ju säga att jag känner igen känslan ganska exakt :) håller tummarna!

2007-03-07 @ 18:40:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0