durochmoll

Slötittar på filpaketets textrader, medan nattamaten intas. Rubriken "Vilsen men inte vilse" gör mig nyfiken, men naturligtvis betyder det inte mer än att vara fysiskt vilse i skogen, herregud, det är ett filpaket, vad trodde jag? Men det väcker ändå en tanke. På paketet kan jag läsa hur man ska berätta för alla vart man ska ta vägen, vad man ska göra och naturligtvis alltid ha en mobiltelefon med sig så att man kan bli nådd om man skulle stöta på något problem.
I livet är vägen många gånger krokig. Vyerna är stundtals andäktigt vackra, men i den snåriga skogen når ingen mobilsignal, för hjälp, fram. Det är bara att knata på.
Så himla mycket lättare det hade varit, om livet vore en pickning eller söndagsutflykt, man kunde planera. Se till att ha rätt saker att badda såren med, rätt skor för de ömma tårna och så vidare. Tråkigare? Troligen.
Näe, jag antar att det finns någon slags charm över de mest taggiga snåren, de tar ju trots allt slut till sist och vi vet ju alla att när man kommer ut till gläntorna i skogen, är det underbart vackert.
Vilse i lingonskogen är en sak. Vilse i pannkakan, en helt annan.

---

Sinnesstämning: Säkert, "Det kommer bara leda till något ont"