Nästan uteslutande musik

I min lägenhet spelas det nästan uteslutande musik. Det är musik till morgonduschen, frukosten, musik till matlagning och avslappning.
Ibland kan jag bli så less. Less på att aldrig nöja mig med mina egna funderingar, utan även lyssna på alla andras, oberoende av sinnesstämning. Är jag glad, vill jag höra något som tar mig ännu högre, går tankarna i moll, ska de ackompanjeras därefter. Aldrig sätter jag mig ner och njuter av tystnaden. I alla fall inte här. Ta mig ut på landet. Till en stuga med grannar långt bort. Till något så klychigt som långa skogspromenader, många timmars sömn och ro för allt som inte annars hinns med. Då kanske.

Njuter av Chris Isaak och kanske tidernas bästa falsett. Jag vet inte riktigt om den matchar min sinnesstämning och bestämmer mig för att inte fördjupa mig mer i det. Skivan är i alla fall snart slut. Jag ska se hur länge det kan vara tyst.

---

Sinnesstämning: Chris Isaak, "Wicked game"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0