Bort, bort, bort.

Ny vecka. Jag lovar att inte börja med att inte skriva om hur regnet öser ner utanför och hur jag knappt kan se ut. Jag ska verkligen försöka att inte skriva om hur trött jag är, en trötthet i varenda cell som endast beror på mina 6-dagars arbetsveckor.

Nej, jag ska fånga de unika tillfällena, som med all säkerhet dyker upp varje dag, men som lätt missas i brådskan att hinna bort. I morgon, till exempel. Då ska jag ge blod. Unikt tillfälle. I morgon har jag tvättid. Jättespännande. Verkligen.

Bort, bort, bort.

---

Sinnesstämning: Kent, "Socker"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0