Hejdå igen
Ciao ciao!! Jag lovar att göra mitt bästa i försök att uppdatera er om badtemperatur, sandkvalitet och kamelturer.
---
Sinnesstämning: Fat Freddy's Drop, "Wandering Eye"
Kändisspan
Trodde ni att Mozart var död? Vet inte riktigt vilka killarna i kostym Sprang även på
Pah, vi träffade honom. var men en av dem var dryg min lille vän Justin.
Johanna tyckte han var töntig, som nivea i allafall...
jag tyckte han var jätteball och
spelade glatt luftgitarr med honom.
Vid närmare eftertanke kanske
det inte var Mozart som jojo tyckte var töntig...?
---
Sinnesstämning: Joss Stone, "Fell In Love With A Boy"
Flygplatsinferno
Jorå, jag blev till sist insläppt i landet - vem tusan hade trott att bara för man hade ett par ml för mycket av ansiktsprodukter åkte man dit. Håhåjaja.. Fick till mitt förtret lämna mina fina produkter tillsammans med surtanten och snällt knata på.
Väl framme regnade det glatt och vi undrade hur faaan vi hade kunnat glömma allt vad paraply och regnjacka heter. Jag gissar på att vi ser ut som dränkta katter på varenda foto.
Nej, nu ska vi inte överdriva. Det var alldeles snustorrt i London Eye och Madame Tussauds. Och visst lyste solen, när vi så småningom åkte till flygplatsen på väg hem...
På vägen hem hade jag ju givetvis noggrant packat handbagaget efter konstens alla regeler - för inte tusan vill man bli stoppad i kontrollen igen. Det är ju så oerhört genant. Allt vänds in och ut på, samtidigt som alla i kön bakom nyfiket stirrar för att uppdatera sig om vad som händer. Om jag nu skulle vara en terrorist, vill de ju naturligtvis ha sett allt från första parkett. Givet.
Ja, jo, i alla fall.. Jag packade väskan minutiöst och var väl medveten om att jag inte kunde ha med vattenflaskan igenom. Men bara dricka lite till. Lite till. Oj hoppsan, var vi redan framme? Ojojoj, upp med passet, ner med flaskan, upp med allt på bandet. Oj. Glömde jag flaskan? Here we go again...
Tydligen har jag ett ansikte som direkt för tankarna till terrorister, för denna gången nöjde sig inte flygpersonalen med att bara titta igenom min väska. Nejdå. Den här gången skulle alla även alla sminkprodukter för följa med herr flygkontrollant till ett bord längre bort för att testas. Samtidigt som väskan återigen gicks igenom. Och vattenflaskan beslagstogs.
Sist men inte minst skulle skorna av, scannas och jag promenera genom ytterligare säkerhetskontroller. Allt medan systrarna stod på andra sidan och ropade "Kolla terroristen" på Sven Melander-skånska. Så gulligt.
I alla fall, mina vänner, kan ni nu vara säkra på att jag är 100% drogfri. Tryggt va!?
Snart åker jag igen. Kanske känner de igen mej och låter mig glatt passera? Inte?
---
Sinnesstämning: Maia Hirasawa, "And I found This Boy"
Honey, I'm home
Märkligt att bilden av Melbourne poppar upp, så fort ordet "hemma" passerar mina läppar. Att det inte associeras med stor gräsmatta, uppblåsbar liten pool och röster av småbarn i bakgrunden.
Som om jag varje gång när jag stänger dörren bakom mig, bara mellanlandar.
På väg hem.
---
Sinnesstämning: Miss Li, "Tuck You In"
Hejdå
Väskan är packad med redan svår att få igen - hur ska det gå efter all shopping?
Nu bär det av. Eventuellt uppdaterar jag er hur Englands väder förhåller sig.
Och sen är jag snart tillbaka igen.
---
Sinnesstämning: Damien Rice "Delicate"
Syster yster
Som när hon blev av med nycklarna som hon glömt i skåpet.
Eller när franskaläraren suckade över bristen på engagemang.
När hon glömde mobilen och jag blev lätt förvånad när en man svarade. Hrm.
Och jag vill säga till henne att jag känner igen mig i henne. Men jag är rädd att hon kanske inte skulle ta det som en komplimang. Kanske till och med bli en aning förskräckt.
Och jag tror inte att det går över.
---
Sinnesstämning: Babyshambles, "The Blinding"
Skräckfilmstisdag igen
Hur som helst. Det vi egentligen gästar dem för är ju filmen. Och lite vin. Och lösgodis. Fast mest filmen.
Ikväll tror gänget att vi ska se denna:
Hahahahahaha.
Den dagen jag ser japansk skräckfilm... Alltså, näe. Ain't gonna happen.
---
Sinnesstämning: Björk, "Army Of Me"
Semesterhypokondri
Det är som att be mig att lägga benen på ryggen - jag har inte lust att titta ner i vattenklosettens vita porslin under min lediga tid - nej tack. Och plötsligt känner jag det. Jag som för en stund sen mådde finemang känner nu hur magen gör uppror. Hur det mullrar oroväckande och hur vänterkräksjukebaciller hoppar på mig.
Men det är på riktigt. Inte alls något jag inbillar mig. Det är bara så märkligt hur det kan försvinna när jag lite senare har något annat att tänka på. Är det kanske det här som folk hänvisar till "...en släng av". Hah, piece of cake..!
---
Sinnesstämning: Willie Crafoord, "Egentligen"
Note to self: Aldrig "säkra" gömställen.
Rensa papper.
Titta på arton youtube musikvideor.
Prata i telefon.
Promenera. Ja, listan kan göras lång.
Till sist var jag tvungen att ta tag i det stora Måstet, även om jag vant mig vid tanken på att flyg med ett rosa pass. Då skulle i alla fall Soffan bli glad. Men så blev det inte. Passet låg precis där jag lagt det i flytten. På en sådan säker plats, som jag absolut inte skulle kunna glömma. Nänä..
---
Sinnesstämning: The Hives, "Two Timing Touch and broken bones"
Vassaste serietecknaren
---
Sinnesstämning: Sofia Karlsson, "Le Vin des Amants"
Biovett
"Har du ätit? Kissat? Rivit av kanten på godispåsen, så att det inte prasslar så mycket?", är standardfraser. Inte vill hon skämmas för sin syster. Och biovett - ja, det borde väl varenda människa ha?
Därför kommer min planerade sida väl till pass. Jodå, jag lägger ner en frukt eller två i väska på väg till jobbet. En shake och ett äpple och vi slipper en kurrande mage. Att jag river av kanten på påsen går numera per automatik. Allt för att vi ska kunna koncentera oss på det viktigaste. Det som symboliserar systrarna Palm:
Skratta på fel ställe.
Yepp, that's us.
---
Sinnesstämning: Dar Williams, "The End of the Summer"
Det ska börjas i tid
Slog en pling till E för att försäkra mig om detaljerna. Det visade sig att E satt barnvakt och när jag hörde hur lyckliga både hon och barnen i bakgrunden lät, var jag bara tvungen att fråga vad de hittade på.
" Jag visar dem facebook", säger E stolt.
Att E är fast i facebook-träsket är numera ett faktum. Jag tycker det är ganska roligt.
---
Sinnesstämning: Nick Drake, "From the Morning"
Ängslan och förväntan
Blir det
eller eller eller...?
---
Sinnesstämning: Damien Rice, "Cheers Darlin'"
Söndag. Igen.
Planen är att bränna en skiva till yngsta systern. En skiva som jag ska lägga ner hela min själ i. Gå igenom hela skivsamlingen och endast plocka ut de absoluta guldkornen.
Efter att den djupaste skivan är bränd, ska det lagas mat.
I den ordningen.
1. Musik
2. Mat
Prioritering, gott folk.
---
Sinnesstämning: Joe Henry, "Our Song"
Frisörskräck
Min rädsla för frisörers kreativitet är väl grundad. Jag har - en aning motvilligt - provat rött hår, kort hår, gråaktigt skimmer (som för all del blev en bra blond färg senare), überkort lugg och diverse andra påhitt.
Senaste gången jag hälsade på min vän i Marocko, övertalade hon mig att gå och klippa mig hos en av Paris främsta frisörer, som under den delen av året bodde i en flott lägenhet i kuststaden.
Visst, tänkte jag. Klart man ska passa på.
Jag förklarade noga för frisören, med min vän som tolk, hur jag ville ha frisyren och visst, det skulle inte bli något problem. Lite uppklippt, snelugg och slingor. No probs.
Klipp, klipp, klipp. Arabiska, arabiska, arabiska. Jag hade för länge sen gett upp att hänga med i konversationen och lät istället ögonen vila på någon tidning med uppdateringar i det senaste skvallret av marockanska b-skådisar, när jag tittade upp och möttes av en bild av en nittiotalsfrisyr med helllugg à la elva år.
All min solbränna la sig på två sekunder och jag antog en mer vit-grå färg i ansiktet.
Numera låter jag endast en frisör sätta sina flinka fingrar i mitt hår. Same old, same old, med någon utsvävning i form av snälla pager eller liknande emellanåt. Det är tillräcklig spänning.
---
Sinnesstämning: Ane Brun, "What I Want"
Just det!
Slut på meddelandet.
---
Sinnesstämning: Kings Of Convenience, "I'd Rathter Dance With You"
Fort, fort, fort
Dagarna passerar fortare och fortare förbi, jag hinner inte mer än jobba, äta och sova. Kanske träffa en och en annan vän men det är också allt. Ni vet när man står på en stor perrong och allt går så snabbt att man bara skärmar av sig. Kanske läser en bok eller lyssnar på musik. Så inne i någon väg ut att man plötsligt tittar upp för att se om man missat tåget. Kanske har jag det? Missat tåget?
Jag förstår, om än delvis motvilligt att den femtonde närmar sig och jag tvingas snart ta det definitiva beslutet. Vad ska det bli av mig...? Vart ska jag ta vägen? För jag ska väl ta vägen? Eller?
Äh, nu ska jag jobba. Sen äta. Och sova.
---
Sinnesstämning: Christian Kjellvander, "Two Souls"
Nedräkningen har börjat, part II
Jippie!
Ettusenett.
---
Sinnesstämning: Sarah Blasko, "Always On This Line"
Nedräkningen har börjat
Det är underbart att studera bildtexten och se hur de fått gnugga hjärnhalvorna för att få fram bästa säljtexten. Som nyckelringen för tre hundra kronor - designad, givetvis - "...inspirerad av elefantens kropp, designat denna unika och imponerande nyckelring". Hahaha.
Jag börjar som sig bör med att kryssa för ett antal parfymer, trots att jag vet hur det kommer sluta: Ett familjepack med Ahlgrens Bilar. Och en stor Toblerone till syster yster, givetvis.
---
Sinnesstämning: Aslyn, "Golden"
Skräckfilmsonsdag
J hade valt filmen och pratade vitt och brett om hur detta var en exklusiv förhandsvisning av vad som snart skulle visas på bio. Vi sa inget, utan lät honom hållas.
Hursomhelst. 1408 var en märklig film. Men klart sevärd, tror jag vi kom fram till. Ni förstår - det serverades även vin med tilltugg denna afton och då blir man lätt lite okoncentrerad. Avslappnad.
Äh, se den själva.. Om 21 dagar..
---
Sinnesstämning: Nick Drake, "Ride"
And how I love...
Nu bär det av till stan för att dricka ännu ett par koppar kaffe innan den där alltför välkända jobbdagen sätter igång.
---
Sinnesstämning: Eliot Morris, "This Colorful World"
Jaja, jag är blond...
Stressen är påtaglig, denna måndagsmorgon. Jag kan inte nog förklara hur bråttom jag har för att rentvå mitt namn. Låt mig förklara... I torsdags vann ett litet lag en liten cup. Roligt, tänkte jag, speciellt med tanke på den kaxiga djurgårdaren på jobbet. Fredagens outfit bestod av vitt linne och röd tröja - nu ska vi snacka fotboll, tänkte jag.
"Ah, jag förstår varför du har rött på dig idag", sa hon så fort hon klev innanför dörrarna.
"Haha!! Javisst! Min kusin och du, som är de förrvirrade själarna i någon stockholmsklack, kanske ska ta och tänka om? Det är aldrig försent". Efter det gick jag och småfnissade en aning för mig själv och undrade kanske en liten aning om vad som hände med den vanliga kontringen.
På bussen slog det mig. Åh nej. Det var ju idag man skulle ha på sig rött för att sympatisera med munkarna i Burma. Hon tror att jag är alldeles obildad. En nidbild av "dumma blondinen". Åh nej, nej, nej.
Planen för att rentvå mitt namn är idag enkel: Först och främst förklara att jag faktiskt vet vad som pågår i Burma, därefter samtala lite om det ekonomiska läget, för att till sist hålla käften.
Förresten är det idag den första oktober, Ragnar och Ragna har namnsdag och på torsdag är det kanelbullens dag. Jag har totalkoll - denna vecka kommer gå alldeles utmärkt.
---
Sinnesstämning: Ellis Paul, "Sweet Mistakes"